Denna typ av lutningsgivare används huvudsakligen i statiska eller kvasistatiska applikationer.
De omfattar olika sorters av stationära applikationer, såsom stödet för en saxlift. Sådana maskiner kräver hög statisk precision, dock utsätts givaren för väldigt få vibrationer.
I applikationer där det ofta förekommer diffusa, externa accelerationer kan mjukvarufilter användas för att utjämna givarsignalen.
Digitala filter för sådana givare utgör vanligtvis genomsnittsvärden (moving average filters). Nackdelen är dock att medan värdena verkar mycket stabilare påverkas givarens reaktionsförmåga.
I extrema fall måste man alltid finna en kompromiss mellan stabilitet och responstid.
Ofta är den horisontella inriktningen av maskiner eller maskindelar ett viktigt krav för en pålitlig drift. Lutningsgivare baserade på den statiska mätprincipen är konstruerade för vinkelpositionsdetektering eller nivågivning av stationära, mobila maskiner.
De används vanligtvis för positionsdetektering på arbetsplattformar eller för balansering av mobila kranar eller grävmaskiner. I industriella applikationer används de bl.a. för spårningssystem för solpaneler.
I statiska applikationer där kraftiga stötar och vibrationer förekommer är det möjligt att en ren mjukvarufiltrering eller dämpning av mätsignalen inte är tillräcklig.
Dessutom är en kompromiss mellan signalens stabilitet och responstiden ofta inte möjlig på grund av själva applikationen.
Därutöver kan accelerationen av fordon vid start- eller inbromsningsmomentet ha en avgörande påverkan på mätresultatet eftersom en statisk lutningsgivare inte kan skilja mellan den verkliga accelerationen, jordens tyngdkraft (referens) och den externa accelerationen som orsakas av ovan nämnda effekter.
Denna avvikelse beror på styrkan i respektive acceleration och hastighet.
För sådana applikationer rekommenderas accelerationskompenserade (dynamiska) lutningsgivare. De baserar sig på den avancerade tekniken från de föregående kvasistatiska lutningsgivarna.